Den 22 augusti anordnades en träff för berörda och sakkunniga för att vidare diskutera den omdebatterade åtgärd Svenska Kyrkan har genomfört i Gammelstad för att gynna den hotade vitryggiga hackspetten. Marie Karlsson deltog som representant för Naturskyddsföreningen i Norrbottens skogsnätverk tillsammans med Naturskyddsföreningens Linda Jensen, sakkunnig skog och samordnare för projektet Vitryggig hackspett. 

I ett pressmeddelande i februari gick kyrkan ut och presenterade sina tänkta åtgärder i två skogsområden nära Gammelstadsviken vid Kyrkbyn i Gammelstad, Luleå kommun. Sebastian Kirppu, Skydda Skogen, besökte området, skrev en kritisk rapport och inledde en dialog med kyrkan om den specifika åtgärden. Denna kritik ledde fram till det aktuella mötet som Naturskyddsföreningen närvarade vid. Med på mötet, förutom Naturskyddsföreningen, var företrädare för Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Birdlife Sweden, Svenska kyrkans nomineringsgrupp Himmel och Jord samt Luleå stifts skogsvaktare Johan Kristoffersson. 

Johan Kristoffersson uttrycker förvåning över den externa kritiken och menar att han inte känner igen den bild som skapas av kyrkans åtgärder. Projektet strävar efter att uppfylla kraven för Nokås stödet via Skogsstyrelsen. Men den rådgivning som kyrkan fick fokuserade inte specifikt på den vitryggiga hackspetten. Nedan är Luleå stifts egna karta över åtgärden.

Trots rekommendationerna från Skogsstyrelsen, beslutade kyrkan att avverka högst 30% av granarna i de berörda områdena. Enligt Skogsstyrelsens riktlinjer borde den totala volymen av lövträd efter avverkning minst uppgå till 70%.

I det första området (vänstra röda området på kartan) har åtgärder genomförts, men resultatet är att det kvarstår för mycket gran, något kyrkan är medveten om. Kristoffersson känner inte till varför taket på 30% av granen infördes och konstaterar att det fortfarande finns en stor mängd gran där lövträden ska gynnas. Äldre och grova granar har avverkats istället för yngre träd, vilket bör ha bevarats för att uppnå önskad effekt. Kristoffersson anser att ytterligare avverkningar av gran är nödvändiga, och på plats är det i stort sett endast ung gran som återstår.

Det första området som är lövdominerat från början kan bli en bra vitryggsåtgärd om man hugger bort mer gran. Det andra området som är grandominerat med äldre granar upp till 180 år är inte alls lämpligt för några vitryggsåtgärder och borde därmed inte ha genomförts alls, säger Marie Karlsson, Naturskyddsföreningen i Norrbottens Skogsnätverk.

I det andra området, det röda området till höger på kartan, har Skogsstyrelsen granskat åtgärderna och bekräftar att barrträd som är 130-150 år gamla har avverkats, men att granar som är 180 år gamla har bevarats. Kristoffersson kan inte beskriva de olika områdenas karaktär när Skogsstyrelsen ber om en sådan redogörelse. Dessutom har liknande åtgärder genomförts utan att ta hänsyn till områdets unika förutsättningar. Lövträd har plockats ut för att levereras till Billerud och har inte fått lämnas kvar som död ved, vilket påverkar den ekologiska balansens bevarande.

Det är verksamhetsutövarens ansvar att inhämta den kunskap som krävs för de åtgärder som de får stöd för enligt Skogsstyrelsen. Avverkningen genomfördes av Mansheden Entreprenad, som anlitades direkt av kyrkan, och Billerud köpte virket, vilket skapar möjligheter för kyrkan att styra avverkningen.

Kyrkans fortsatta planer inklusive ytterligare röjning av gran och en bedömning av mängden död ved har också diskuterats. Trots detta finns det fortfarande problem med tolkningen av naturvårdande skötsel vid avverkningarna, då det råder brist på entreprenörer som har den kompetens som krävs, vilket kan leda till ineffektiva insatser. Yngre skogar, mellan 40 och 60 år gamla, bedöms som mer lämpliga för dessa åtgärder.

Kyrkan har också genomfört en inventering av fåglar i området med hjälp av ljudboxar för att kunna följa upp förändringar över tid. Enligt projektet för vitryggig hackspett görs dock för lite för att verkligen gynna arten.

I det bortre området, där mycket död ved avverkades, fanns tecken på viktig biodiversitet, såsom fynd av ögonpyrola. Skogsnätverket anser att avverkningar är olämpliga i detta område, speciellt på det sätt som genomförts.

Johan Kristoffersson hävdar att storleken på hela området har avgjorts av kyrkans vision för att skapa ett tillräckligt stort område med lövträd. Förutsättningarna för det första området var helt annorlunda än de för det andra, vilket borde ha gynnat lövrik granskog. Enligt Skogsstyrelsen är resultaten av kyrkans insatser en bra åtgärd med potential till förbättringar, men nuvarande resultat är otillräckligt på grund av för få åtgärder och bristande anpassning till de specifika förhållandena i området.