På allt fler områden upptäcker och bekräftar forskare det som naturkännare tidigt anat – att med dagens höga konsumtion av råvaror och energi, utsläpp av föroreningar och gifter, så överexploaterar och förstör vi naturen i en takt som vida överskrider dess förmåga till återhämtning och självläkning...

Den livsväv som vi är beroende av förgiftas, fragmenteras och överhettas. Världsledande forskare, inte minst  vid Stockholm Resilience Center, varnar för att människans aktiviteter överskrider planetens gränser främst genom utrotning av biologisk mångfald, uppvärmning, övergödning av haven (med algblomning, syrebrist och bottendöd). Långsamt och mödosamt har miljöengagerade människor och folkrörelser, utifrån gedigna faktaunderlag och tragiska exempel, lyckats få ansvariga politiker att sent omsider fatta beslut för att slå vakt om miljön.

Några exempel på avgörande vändpunkter som varit hoppingivande för miljön är förbuden mot miljögifterna DDT och Hormoslyr, att man stoppat försurningen av sjöarna genom att besluta om rening av svavel från kolkraftverk, FNs konvention om Biologisk Mångfald från Rio 1992, Kyotoprotokollet för att hejda klimathotet från koldioxidutsläppen, och i Sverige de nationella miljömålen.

Vi behöver en miljöanpassad näringsverksamhet och industri som håller sej inom ramarna för vad naturen tål. Tyvärr förekommer det, att industrier och företag så starkt strävar efter maximerade vinster, att de vägrar acceptera de lagar och gränser som satts upp för att värna miljön. Skogsbolag propagerade långt efter DDT-förbudet för att återinföra detta farliga gift. Den brittiska kolindustrin försökte hindra kraven som ställdes för att stoppa försurningen av våra sjöar. När EU försökte skapa regelverket REACH för att hindra spridning av miljöfarliga kemikalier satte kemiindustrin igång en kraftfull lobbykampanj som ledde till att regelverket blev urvattnat. Till skillnad från folkrörelser som genom medlemmars ideella engagemang öppet bildar opinion, så är lobbyister anlitade av bolag för att påverka politiker till beslut som gagnar deras ekonomiska intressen. De lobbyister och jurister som tidigare jobbat för tobaksbolagen i USA för att förhindra lagstiftade begränsningar för cigarettförsäljning, anlitas nu av oljebolagen, och utsår tvivel om ifall klimathotet orsakas av människan och ifrågasätter dess allvar. På liknande sätt utsår man tvivel här i Norrbotten.

Tyvärr är förnekandet framgångsrikt. I olika undersökningar har det framkommit att medan mer än 95 % av de forskare som professionellt undersöker klimatet uppfattar att mänsklig verksamhet bidrar till global uppvärmning, så uppfattar mindre än 60 procent av allmänheten i USA det sambandet. Intensiva lobbykampanjer ger effekt, och försvårar beslut för framtida generationers säkerhet.

I denna verksamhet, för att sabotera och bryta ner uppnådda miljöregler, spelar vinstmaximerande bolags betalda lobbyister en central roll för att bearbeta och övertyga politiker att ge upp miljömål till förmån för bolagens intressen. Metoder man använder sej av är att ifrågasätta, förneka och osynliggöra, kombinerat med grundlösa anklagelser och smutskastning av miljörörelsen. Man blandar utvalda fakta med desinformation till ett märkligt hopkok.

Vi lär även fortsättningsvis få dras med förvanskade beskrivningar av såväl verkligheten i naturen som förvrängningar av miljöengagerade folkrörelsers syften och mål. Och ju fler politiker man lyckas dupera, desto sämre är utsikterna för skog, klimat, folk och miljön i allmänhet. Om däremot vi i folkrörelserna för natur och miljö med orubblig fasthet stödjer oss på solida fakta så kommer det att visa sej att det går att lita på oss. De som har makt och tillgångar kan bekosta omfattande propaganda och marknadsföring, medan vår styrka sitter i den trovärdighet vi kan bygga genom att basera oss på fakta, insikt och omtanke om livsvillkoren på vår enda planet.

Krönika av Lars Andersson, 31 augusti 2010

Läs mer:
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.254103/johan-rockstrom-sa-mycket-tal-jorden