LRF Tornedalens avfattade i februari en motion till LRF:s länsförbund i ämnet livsmedelsstrategi för LRF, där frågor om GMO-märkning preciseras och ett avståndstagande från GMO i livsmedelsproduktionen krävs.
Se: http://www.lrf.se/PageFiles/50583/Motion%20nr%20Norrbotten%205%20-%20LRFs%20livsmedelsstrategi.pdf
Motionen behandlades på länsnivå och fördes vidare till LRF:s rikskonferens, som hölls 24 maj.
Riksstyrelsen för LRF lämnade ett svar som blev styrande för beslutet: http://www.lrf.se/medlem/mitt-lrf/riksforbundsstamman/motioner-2011/
En liknande motion lämnades 2009 in av Dalarnas LRF-distrikt till LRF:s rikskonferens.
Vid GMO-seminariet i Sunderbyn 22 mars framkom sammanfattningsvis att alla parter var överens om att det behövs medel för att återuppta växtförädling i traditionell mening i Norrland. Däremot fanns ingen enighet om satsning på GMO-teknik. Representanterna för GM-tekniken förde en ojämn kamp mot auditoriet. VD för Hushållningssällskapet skrev ett balanserat referat av detta seminarium i HS tidskrift Landsbygd i Norr nr. 2. 2011.
I stället för att konfrontera GMO-förträdarna (BASF och några forskare vid SLU) valde vi i gruppen ”GMO-fritt Norrbotten” att i en skriftlig vädjan till BASF föreslå att företaget skulle upphöra med Amflora-odling i Norrbotten. Vi samlade in ett antal underskrifter från företagare, kommunalråd och landstingsråd och skickade in brevet, både på engelska och svenska till företaget 18 maj.
Ett pressmedlande om vädjan till BASF att upphöra med odlingen av Amflora lämnades 18 maj och dagen därpå gjorde Greenpeace en aktivitet vid GMO-potatisodlarens lager i Vojakkalla, samtidigt som man gick ut med ett pressmeddelande. Av olyckliga tillfälligheter kom dessa pressmeddelanden vid i stort sett samma tidpunkt och pressen lade fokus på Greenpeace´ aktiviteter med blockader i Vojakkalla.
Vårt brev till BASF hamnade i skymundan för media. BASF har inte heller till dags dato, 29 maj, svarat på brevet.
Som medlem i Hushållningssällskapet har jag motionerat tillsammans med biodlare Erik Heedman. I våra tre olika motioner till Hushållningssällskapets årsmöte behandlades GMO-frågor. Landshövdingen som satt ordförande vid årsmötet i HS lyckades med konststycket att slå i hop alla tre motionerna så att de behandlades som en motion. Vid omröstningen så var det 15 ombudsröster mot 14, varvid landshövdingen la sin röst för avslag, och förklarade att ordförandes röst var utslagsgivande. Så 15:15 i röster och med hjälp av ordförandes röst avslogs alla tre motionerna.
I en motion till Coop Norrbotten föreslog jag som medlem att Coop Norrbotten skulle avstå från inköp från potatisodlare som riskerar blanda ihop GMO-potatis med annan utsädes- eller matpotatis på sina gårdar.
Personligen anser jag att de största farorna med GMO består i;
1. Konsumenter och bönder fråntas möjligheter att välja och styra sin konsumtion och verksamhet.
2. På grund av resistensbildning hos patenterade grödor ökar det långsiktiga behovet av kemiska bekämpningsmedel.
3. Den biologiska mångfalden minskar av ovanstående skäl.
Dessutom anser jag att det finns inget vetenskapligt stöd för introduktion av GM-grödor så länge man tillåter patent på dessa grödor. Just genom patentet omöjliggörs fri och oberoende forskning på ”produkterna” vilket är just vitsen med patent. Patentet är ägarens enskilda egendom.
Som framgår av bl.a. LRF Tornedalens agerande och lokalpressens utfrågning av läsarnas inställning till GMO i livsmedel finns det ett starkt folkligt motstånd mot GMO i Norrbotten.
I den senaste EU-barometern (Jan-2010-feb 2010) är 80 % av EU-medborgarna negativa eller skeptiska till GMO i patenterade utsäden. I Sverige är 80 % av konsumenterna och 72 % av jordbrukarna likaså negativa eller skeptiska till detta. Trots detta agerar vår regering i rakt motsatt riktning när det kommer till omröstning i EU.
29 maj initierade förre prorektorn vid SLU, professor Torbjörn Fagerström en debatt i DN där han ondgjorde sig över det kompakta motstånd som GM-grödor mötte framför allt i EU men också i Sverige. Han konstuerade egna kalkyler över de ekonomiska förluster som man skulle göra genom att inte införa GM-grödor. Enligt min mening finns ingen förståelse för ett demokratiskt synsätt eller jordbrukarnas rätt att själva bestämma över sin egen produktion i hans artikel. Han vill uppenbarligen se en livegen jordbrukarkår som blint lyder kemikalieföretagens direktiv i Sverige.
Simon Jonsson 29 maj 2011,
talesman för Naturskyddsföreningen i Norrbotten i GMO- och jordbruksfrågor.