Lars Igeland och Ulf Johansson i Laver, Älvsbyn kommun.

Laver i Älvsbyn är ett gruvprojekt med mycket stor miljöpåverkan. Det är Boliden som vill öppna ett djupt dagbrott för att bryta koppar, guld och silver. Metallhalten är låg och det kommer att bildas enormt mycket gruvavfall. Gruvan ligger i anslutning till ett Natura 2000 område. Det finns ingen järnväg till området. Både Bergsstaten, Länsstyrelsen och regeringen har sagt nej till ansökan, och så sent som i december 2022 avfärdade högsta förvaltningsdomstolen Bolidens överklagan. Gruvmotståndarna kunde andas ut. Men glädjen var tillfällig. Nu planerar Boliden en ny ansökan, där man gått från en avfallsdamm till en så kallad torrdeponi. Den nya ansökan kommer att presenteras i höst.

I Laver mötte jag Miljögruppen Pite älvdal: Margareta och Ulf Johansson, Monica Norén, och Cecilia Goldkuhl, ordförande i Naturskyddsföreningen Älvsbyn. De är mycket pålästa och vill gärna dela sina kunskaper med andra.

I Laver blandas dåtid och nutid på ett fascinerande sätt. Här fanns en gruva under åtta år; 1938-1946. Här byggdes en för sin tid modernt mönstersamhälle, med elektricitet, fjärrvärme, tvättstuga, butiker, Folkets hus och mycket annat. När metallpriserna sjönk och kopparhalterna djupare ner i berget var lägre lades hela gruvan och samhället ner, husen revs och alla tvingades bort. Minnet av Laver har delvis levt kvar som en dröm om ett gruvparadis som ryckts ifrån människorna och som kanske kan återskapas i framtiden. Befolkningen och människorna har pendlat mellan att hylla Laver och hoppas på en nystart av gruvan, och att se den som ett historiskt misslyckande. I området finns minnesskyltar som berättar om det fantastiska Laver men inte om dess baksidor. En sådan är att gruvdammen brast några år efter nedläggningen, och att metallförgiftat vatten läckt ut i vattendragen varje år sedan dess. Staten och kommunerna har fått lägga stora belopp på att rena vattnet.

Älvsbyns kommun uppmuntrar Bolidens planer på att återstarta brytningen. Vänsterpartiet är emot, övriga partier är positiva även om den del ledamöter säger sig vara emot en gruva. Miljöpartiet har inga företrädare i fullmäktige. Delar av befolkningen i byarna runt Laver hoppas på nya jobb med
entreprenader, service och i gruvan. Andra är kritiska, och lyfter fram miljöskäl; påverkan på vatten, transporter och på renskötseln. Det finns en facebookgrupp för diskussion med namnet ”Laver-om gruvan kommer” men den har konfronterats av en annan grupp med namnet ”Laver- När gruvan kommer”. Det har hållits informationsmöten mot gruvan med många närvarande men splittringen i bygden är djup och okunskapen monumental.

I debatten jämförs ibland nya Laver med det gamla, Detta är dock mycket missvisande.

Den nya ansökan på 580 miljoner ton innebär 580 gånger större dagbrott och 580 gånger mer avfall än den gamla Lavergruvan gav. Den mängd malm som bröts i Laver under åtta år skulle nu brytas på 13 dygn. Avfallet kommer att uppta en yta på mellan 800 och 900 hundra hektar.

Detta trots att en lösning med torrdeponi tar mindre plats än en avfallsdamm. Begreppet torr är något vilseledande. Gruvan är inte helt torr då den utsätts för regn och även denna gruva kommer att ha avlopp ut i närliggande vattendrag. Att materialet är torrare bygger på att det skall torkas vilket kräver stora mängder energi. Att lägga till de enorma energimängder som går åt för att mala ner miljoner ton berg för att få loss de få promille koppar, guld och silver som finns i fyndigheten. Den tilltänkta gruvan beräknas ensamt förbruka mer än en terawatt el årligen!

Bolidens nya ansökan är något mindre än den tidigare, men om gruvan startas och ett anrikningsverk byggs finns stora incitament att utöka gruvan i nästa skede. Investeringarna i gruvan är på enorma 20 miljarder kronor och den malm som nämns i den nya bantade ansökan anges räcka 20 år. Provborrningar visar på malm med motsvarande kopparhalt i stora områden omkring det nu föreslagna området. Bolaget söker i detta skede för 580 miljoner ton men anger att det finns 950 miljoner ton mineral i området. Bolidens stora koppargruva i Aitik utanför Gällivare kan ses som ett varnande exempel: Gruvan har expanderat i flera omgångar och avfallsdammarna är nu milsvida med stor påverkan på landskapet och renskötseln.

Till saken hör också att ett annat bolag BC Ltd. har ansökt om undersökningstillstånd för områdena runt Bolidens. Det gröna området nedan. Sammantaget finns stor risk att betydande delar av Älvsbyns kommun bli ett gruv- och avfallsområde och den i stort sett opåverkade Piteälven riskerar att förorenas. Inom rutan ligger området för Bolidens gruvplaner.

Här är samrådsunderlaget, där finns mycket att hämta:
Mines (Swe) Mall Samrådsunderlag (boliden.com)

Lars Igeland
Naturskyddsföreningens Naturresurscentrum i Norr