Vid Naturskyddsföreningens 100-årsjubileum valdes jag till ordförande i Norrbottens länsförbund. Jag hade räknat med att det skulle bli en tuff strid för naturskydd, främst för att värna skogen och klimatet. Hade även räknat med att vi skulle få kämpa för strömmande vatten och för att få vindkraften på rätt plats, och inte i känslig natur. Inte hade jag kunnat förutse att så många och tunga frågor skulle dyka upp, vilket knappast gav mer tid till de två stora ingångsfrågorna. Expanderande GMO-odlingar i Norrbotten, kärnkraftsplaner öster om Bottenviken, ökade utsläpp från Outokumpus stålverk i Torneå, dioxinladdad fisk, attacker mot strandskyddet och en gruvboom av oanad omfattning drabbade oss också.
Det har varit inspirerande att arbeta med alla naturskyddare som satsat sin kunskap och sin möda på att inventera gammelskogar, avslöja missförhållanden och driva på för skydd. Avverkningsanmälan av Änoks gammelskog inkom i början av denna tid, och en månad innan jag slutar fick vi beskedet att högsta rättsliga instans gav oss rätt och stoppade Skogsstyrelsens försök att upphäva lagens förbud mot avverkning av fjällnära skog med höga naturvärden. Segern är ett gemensamt verk av många kämpande människor, ingen nämnd och ingen glömd. Likaså är utkastningen av GMO från Norrbottens odlingsmark många kämpars verk. Ett nätverk som växte upp utanför Naturskyddsföreningen, men som vi gav vårt stöd till. Ett annat yttre nätverk som vi hjälpte till att lägga grunden för är Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken. Ett försvar mot att omättliga krafter i Finland försöker genomdriva ett nytt kärnkraftsprojekt samtidigt som världen ser följderna av kärnkraftshaveriet i Fukushima, Japan. Miljövänner från finska Pyhäjoki lyckades få EON att ge upp sina planer att medverka, men istället klev ryska staten in som investerare.
Inom Naturskyddsföreningen i Norrbotten lyssnade vi av vad alla kretsar ansåg om vindkraftens placering. Resultatet, efter att ha lagt in kända skyddsvärda områden, riksintressen och länsstyrelsens faktaunderlag, var två kartor över länet. En karta över stoppområden mot vindkraft, och en karta med 99 föreslagna områden som verkar passa för vindkraft. Grundutbildningarna i klimatfrågan som vi arrangerade över hela länet ledde oss till att arrangera Framtidsveckan för första gången 2014, med 475 aktiviteter. Från att ha blivit överrumplade av Northlands gruva i Pajala satte vi igång en remiss hos alla kretsar för att kunna göra ett ställningstagande i gruvfrågan. I viss likhet med vindkraften var det svårt för oss att kategoriskt ta ställning om gruvor i allmänhet, utan vid remissen växte allt fler kriterier fram. Ingen gruvbrytning eller ”undersökningar” i skyddsvärd natur eller där vattnen riskerar drabbas av giftiga ämnen är en grund. Att miljöprövning ska ske innan gruvdrift tillåts är en annan, liksom att investerare först måste deponera en summa tillräcklig för tillfyllest efterbehandling av området. I tillämpning utifrån ställningstagandet kom vi fram till att järnmalmen magnetit som bryts i Kiruna och Malmberget tror vi går att bryta med minimal miljöpåverkan. Tyvärr visade LKAB vid Mertainen att man inte är intresserade av att undvika svår miljöpåverkan, utan de avser att begrava en ovanligt örtrik gammal skog under ofantliga sprängstensmassor. Gruvplanerna i Pajala anser vi ska omprövas med start i en fullständig miljöprövning, som undveks när dåvarande Gränsälvskommissionen gav sitt tillstånd till gruvbrytning. Vi tog helt avstånd från gruvbrytning vid Kallak, då det skulle vara negativt för såväl världsarvet Laponia som renskötseln och hota drabba även urskogen i Natura2000-området Jelka-Rimakåbbå där man vill förbereda för kompletterande brytning i samband med Kallak. Under namnet ”Väg utan framtid” har vi både i TV och på guidad resa för deltagare visat upp övergivna spöksamhällen som förlorat sin befolkning, med sår i naturen från tidigare naturskövling. Under supervalåret 2014 gjorde vi även en politikergranskning med debatt i det fria vid Nautanen, en av dessa giftläckande ödegruvor.
Vi har utvecklat vår verksamhet inom föreningen med att göra en omvärldsanalys i samverkan med riksföreningen. Inspirationshelger är ett nytt sätt för oss att träffas, med spännande program på intressanta platser. Från länskansli har vi nu fått ett 5-årigt avtal med riksföreningen om stöd till regionalt kansli. Och vår hemsida får allt fler besökare, särskilt när det händer saker som politikergranskning. Vi har ökat i länet från 3014 medlemmar år 2010 till 3602 medlemmar vid slutet av 2014.
Det är glädjande för mej att se hur vi tillsammans har stärkt föreningens kapacitet när jag nu överlämnar ordförandeskapet och önskar den nya styrelsen och alla kämpande naturskyddare lycka till, i fortsatt värn av vår livsmiljö på vår enda planet!
Lars Andersson, ordförande 2015-04-18