Vill du också vara en del av vårt gruvarbete? Gå med i Norrbottens gruvnätverk idag! Länk till anmälan. 

Förra veckan skickade Norrbottens gruvnätverk in ett yttrande till avgränsningssamråd för Tapuli K nr 3. Det gäller en bearbetningskoncession Kaunis Iron AB avser söka. Tidigare tillstånd för att bedriva gruvbrytning vid Tapuli, Sahavaara och Palotieva dagbrott är överklagad till Högsta Domstolen (HD), och frågan om prövningstillstånd är ännu ej avgjord.

Vårt ställningstagande:
Vi har tidigare yrkat att något nytt tillstånd inte skulle beviljas, när Kaunis Iron AB önskade återuppta verksamheten efter tidigare konkurs. I det fall tillstånd ändå skulle ges var det av vår uppfattning att detta endast skulle gälla utbrytning av malmen i Tapuli och att inga ytterligare dagbrott borde få öppnas. Vi vidhåller tidigare uppfattning och menar att ytterligare bearbetningskoncession i nuvarande läge ej bör övervägas eller beviljas innan avgörandet i HD. Tidigare inställning kvarstår om att ingen ytterligare brytning utöver Tapuli K nr 1 bör medges.

Några av våra synpunkter på samrådsunderlaget:

• Mycket begränsad fyndighet (halt av 23,2 % järn). Det är inte brist på järnmalm varken i Sverige eller i Europa, och järn hör inte till de kritiska råvaror som listas i EU:s förordning (CRMA). Bolaget behöver förklara på vilket sätt just denna fyndighet är brytvärd, och varför detta riksintresse ska sättas före riksintresse rennäringen och riksintresse Natura 2000.
• Orimligt optimistisk prisbild. Bolaget förutsätter ett koncentratpris på 120 USD/ton för lönsam brytning, vilket är betydligt högre än aktuell marknadsinformation. Där är bedömningen att priset kommer sjunka från 97,2 USD/ton 2025 till 80 USD/ton 2029. Centralt att en ekonomisk säkerhet finns fastställd till ett tillräckligt högt belopp för att kunna täcka efterbehandlingsplanen vid en tidig konkurs om en brytning skulle tillåtas.
• Vattenmiljöer. I underlaget redovisas status för vattenförekomsten Mellajoki endast för förvaltningscykeln fram till 2021. Uppgifter för nuvarande vattenförvaltningscykel (2022–2027) saknas, vilket innebär att konsekvenserna för vattenmiljöerna inte kan bedömas på ett tillförlitligt sätt.
• Kulturmiljö. Den kulturhistoriska inventeringen inom området har inte uppdaterats sedan 2007, vilket innebär att ansökan bygger på föråldrat underlag och inte uppfyller kraven på en aktuell och fullständig miljökonsekvensbeskrivning.
• Konsekvenser för naturvärden. Det planerade projektet berör Kokkovuoma, ett område som omfattas av den nationella myrskyddsplanen. Området är av klass 1, med mycket höga naturvärden. Verksamheten bedöms medföra negativ påverkan på våtmarkens hydrologi, växtsamhällen och djurliv. Särskilt oroande är konsekvenserna för rödlistade arter såsom videsparv och myrbräcka som påträffats inom området. I närheten av området förekommer även äldre naturskogsartade skogar med skogligt biotopskydd. Detta motiverar att en ny grundlig inventering genomförs.
• Riksintresse rennäringen. Det är en skyldighet och nödvändighet att fortsatt samverka med Muonio sameby. Vi menar att FPIC skall tillämpas och att samebyn inte bara skall erbjudas delta i en ny rennäringsanalys utan att faktiskt samtycke krävs innan eventuell ansökan skickas in. Vi förväntar oss en beskrivning som visar ytterligare effekter på renskötseln, planerade nya skyddsåtgärder, samt skyddsåtgärdernas förväntade effekt.
• Riksintresse Natura 2000. Tidigare klarlägganden har skett om att det största biflödet till Torne älv är Muonio älv och centralt för riksintresset Natura 2000. Enligt samrådsunderlaget förväntas ingen ny påtaglig skada på naturvärdena inom älvsystemen, men det saknas tydliga bevis för detta påstående. MKB ska därför innehålla en fullständig analys av om ny påverkan på Muonio Älv och därigenom Natura 2000 till följd av denna eventuella brytning kan komma att uppstå, med möjliga risker, planerade skyddsåtgärder, samt skyddsåtgärdernas förväntade effekt.