Insändare i DN: Kräv att gruvbolag visar hur renskötseln påverkas

Publicerad 14 februari.

Bild: Marie Karlsson.

Mark- och miljödomstolen måste avvisa det australiska bolaget Talgas ansökan om tillstånd gruvdrift i Vittangi. Kräv att gruvbolaget visar hur renskötseln skulle påverkas av gruvbrytningen, skriver Erik Törnlund, ordförande för Amnesty Sápmi, och Inger Brännström, ordförande för Naturskyddsföreningen i Norrbotten.

Tre samebyar står inför vad som kan innebära slutet för deras naturbetesbaserade renskötsel. Det australienska gruvföretaget Talga Group vill etablera inte mindre än fyra gruvor på samernas traditionella marker i Norrbotten.

Just nu behandlar Mark- och miljödomstolen i Umeå ett av dessa ärenden. Vi säger nej – låt inte gruvbolaget stycka upp sina ansökningar! De måste redovisa de fyra gruvornas sammanlagda påverkan på vatten, miljö och renskötsel.

Gruvbolaget Talga planerar fyra gruvor på Talma samebys traditionella marker. Gabna och Saarivuoma samebyar påverkas genom att Talmas renar trängs undan. Gabna påverkas även av bolagets planerade transporter. Bolaget har delat upp sin ansökan, så att Mark- och miljödomstolen nu i februari kan komma att fatta beslut om den ena gruvan – Nunasvaara södra i Kiruna kommun.

En miljökonsekvensberedning måste innehålla alla uppgifter som behövs för en prövning, enligt Miljöbalken (7 kapitlet). Det betyder att företag måste visa att verksamheten ensam, eller tillsammans med andra planerade verksamheter, inte kommer att skada livsmiljön i området.

En samlad bedömning för hela projektet, som kallas Vittangi grafitprojekt, är nödvändig för att kunna bedöma de samlade miljökonsekvenserna, inte minst vad gäller vattenpåverkan och renskötsel.

FN:s urfolksdeklaration ger, tillsammans med andra folkrättsliga principer, det samiska folket rättigheter enligt principen fritt och informerat förhandssamtycke. Talga måste därför ta hänsyn till samebyarna, konsultera och ge dem inflytande under hela processen, från förslag och planering till genomförande och konsekvensåtgärder. Något samtycke till den avsedda gruvdriften finns inte från de berörda samebyarna Gabna, Saarivuoma och Talma.

Minoritetslagen slår fast att samernas möjlighet att behålla och utveckla sin kultur ska främjas (paragraf 4) och ge samer möjlighet att ha inflytande i frågor som berör dem (paragraf 5). I den samiska kulturen ingår den naturbetesbaserade renskötseln.

Högsta domstolen har i Girjasdomen slagit fast att grundlagsbestämmelserna i regeringsformen (1 kapitel §2) – och folkrättsliga principer om urfolks rättigheter – innebär att vid intresseavvägningar ska samernas intresse av att kunna vidmakthålla sin kultur, däribland renskötseln, tillmätas särskild vikt (sidan 92).

Det handlar inte om ett ”intresse” – renskötsel – som kan vägas mot andra ”intressen” – arbetstillfällen, mineralutvinning, ekonomi eller grön omställning, vilket regeringen och myndigheterna ofta hävdar i gruvärenden. Det handlar om att respektera urfolket samernas grundläggande mänskliga rättigheter och därmed också respektera att urfolk har rätt att bestämma över naturresurser på sina traditionella marker.

Mark- och miljödomstolen måste avvisa Talgas ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till gruvverksamhet vid Nunasvaara södra. Domstolen borde i stället uppmana gruvbolaget att återkomma med en samlad ansökan för alla de planerade fyra gruvorna.

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.