Skogsinventering vid Mertainen augusti 2013

Skogen öster om berget Mertainen är vidsträckt, de äldsta träden flera hundra år gamla och det saknas spår av kalhuggning. Svampar och lavar som fattas i brukade skogar finns här, kritporing, ostticka, rosenticka och många flera. Den ovanliga urskogen har översiktligt inventerats, men ingen grundlig undersökning har gjorts av om det här kan finnas arter som är okända för vetenskapen. Urskogar i Norrbotten är oftast karga, men här finns även en rik högörtgranskog med högvuxen fjälltolta, smörbollar, svart trolldruva och orkidéer.

Bilder från den hotade skogen vid Mertainen: http://www.norrbotten.snf.se/skog/kurser/2006/kiruna/20060820pem/index.htm

Skogen vid Mertainen inventerades först av Naturskyddsföreningen i Kiruna under granskogsutredningen i början på 1990-talet. Länsstyrelsen har inventerat området översiktligt vid ”SNUS-inventeringen” 2003 och 2004. 2006 arrangerade länsförbundet en skogskurs då man besökte bland annat Mertainen. Naturskyddsföreningen i Kiruna har besökt området flera gånger. Alla håller med om platsens enormt höga naturvärdena, även LKAB som blivit informerat. Ändå lämnade bolaget in sitt förslag på urskogen som upplagsplats för gruvavfall till mark- och miljödomstolen. Trots andra alternativ. Ett äldre gruvhål finns sedan tidigare brytning, men nu är det aktuellt med mer omfattande brytning. Markägare är Statens Fastighetsverk som är miljömärkt genom FSC, så området kan inte avverkas inom deras skogsbruk, eftersom FSC innebär ett åtagande att spara skogar med så höga naturvärden. Statliga LKAB hyr nu marken och omvandlar den till en gruvsoptipp.

Naturskyddsföreningarna (Kirunakretsen och länsförbundet gemensamt) har överklagat två saker. Först fick LKAB tillåtlighet till marken för att börja avverka och bygga verken innan ens kompensationsskogar var färdiga. Urskog går inte att kompensera, men den gamla skogen vid dagbrottet skulle kunna kompenseras, och lagen utgår från att värdefull natur kan och ska kompenseras. Vi överklagade tillåtligheten och Mark- och miljööverdomstolen drog tillbaka tillståndet. Sedan har det gällt lokaliseringen av upplagen för gruvavfall. Först överklagade Naturskyddsföreningarna beslutet till Mark- och miljödomstolen, och då domen inte gav skydd för urskogen överklagade föreningarna till Mark- och miljööverdomstolen, som den 18 juni 2014 meddelade domen att ge tillstånd till avfallsupplaget, trots att alla var överens om de stora naturvärdena i skogen.

Naturskyddsföreningarna överklagade inte beslutet till Högsta domstol då HD endast tar upp mål om en prejudicerande dom kan förväntas. Föreningens jurist bedömde att så inte var fallet, att miljöbalkens regler om minsta möjliga skada på naturen inte är tillräckligt tydliga och att de kan användas så att transportpåverkan ställs mot skogsavverkning.  Naturvårdsverket m fl parter som tidigare varit kritiska,  var inte längre kritiska.

Nu har LKAB börjat avverka skog i området som en förberedelse för brytningen. Brytningen antas bara pågå i femton år, men urskogen kommer att vara utplånad för all framtid.

 

 

Beskrivning, artlista och plats på karta för den hotade skogen, skriv Mertainen i sökrutan: http://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/skog/skogskartan

Ytterligare dokument och länkar (klicka på färgat ord):

Naturskyddsföreningarnas inlaga vid överklagande till Mark- och miljödomstolen mars 2013.

Deldomen från Mark- och miljödomstolen i juli 2013.

Naturskyddsföreningarnas inlaga vid överklagan till Mark- och miljööverdomstolen juli 2013.

Naturskyddsföreningarnas överklagan för att verksamhet ska inhiberas juli 2013 i väntan på dom.

Slutdomen från Mark- och miljööverdomstolen 18 juni 2014, som vann laga kraft 18 juli 2014.

Exploateringen har börjat,  nyhetsartikel i Norrländska Socialdemokraten 24 juli 2014: http://www.nsd.se/nyheter/arbetet-i-mertainen-ar-igang-8627721.aspx 

Debattartikel från Naturskyddsföreningen.
Debattartikeln publicerad i NSD 1 augusti 2014 och i Aftonbladet 4 augusti 2014 (notera att artikeln där är nedkortad!)
LKABs svar på debattartikeln i Aftonbladet 4 augusti 2014