Niemi i Vittangi vid Torneälven, ca 10 km söder om den planerade grafitgruvan. Byns vattenverk är byggnaden i mitten av bilden. Foto Urpo Taskinen.

Naturskyddsföreningen i Norrbottens slutliga anförande kring planerna på en grafitgruva i Nunasvaara är inlämnat under domstolsförhandlingarna den 21 februari 2023.
Du kan läsa mer om förhandlingarna och vårt engagemang kring gruvplanerna här:
https://norrbotten.naturskyddsforeningen.se/nunasvaara-rattegangen-har-borjat-om-den-planerade-grafitgruvan/

Vårt slutanförande i sin helhet nedan.

2023-02-21
Huvudförhandling i mål om ansökan om tillstånd enligt miljöbalken
till gruvverksamhet m.m. vid Nunasvaara Södra
SLUTANFÖRANDE

Yrkanden
Våra yrkanden är tidigare inlämnade och redovisades muntligt när
huvudförhandlingen inleddes. Under förhandlingen har inget framkommit
som ändrar våra tidigare yrkanden om att ansökan
– i första hand skall avvisas
– i andra hand avslås.
Det är tvärtom så och inte minst efter bolagets presentationer under
förhandlingen och i dag att vår övertygelse om riktigheten i våra
yrkanden har stärkts.

Hållbarhet och grön omställning
Talga menar att hållbarhet inte är ett avsnitt i en rapport från bolaget
utan kärnan i bolagets affärsstrategi och vision, och att grafiten är en
kritisk råvara för den gröna omställningen.
Hållbarhet och grön omställning har blivit slagord för gruvverksamhet.

Men hur hållbart och grönt är det för lokalsamhället här i norra Sverige?
I ett i princip orört landskap vill bolaget öppna fyra gruvor och inte bara
en som har varit föremål för förhandlingen. Planen är inte att bryta
120 000 ton årligen utan 520 000 ton årligen under 25 år. Verksamhet
med sprängningar som beskrivs komma att ske endast under
sommarhalvåret kommer snabbt att utökas till att bli sprängningar under hela året.
De samlade miljökonsekvenserna för hela det avsedda
verksamhetsområdet mellan Torne- och Vittangiälvarna finns ännu inte
redovisade.
Verksamheterna i det nu redovisade området påstås ge ringa eller små
konsekvenser för rennäringen men området blir ju i själva verket snabbt
helt oanvändbart när arbetet med och i 4 gruvor igångsätts.
Transportverksamhet kommer inte att ske i ett begränsat område utan i
hela området året runt.

Avseende grafitens absoluta nödvändighet för bilbatterier så kan väl det
påståendet också behöva revideras. IEA (Internationella Energi Rådet), i
vilket Sverige är medlem, har i en rapport 2022 granskat kritiska
metallers roll i den ”gröna” omställningen. Övergång till så kallade ”solid
state” batterier är tydligt önskvärd och pågår, eftersom batteriernas
kapacitet med den tekniken ökas. Grafitbehovet för anoderna kan då
komma att kraftigt minska.

All internationell forskning är överens om att det mest angelägna för att
reducera uppvärmningen av vår jord är att stoppa utsläppen av
växthusgaser. Om gruvorna skulle anläggas här medverkar detta
knappast till minskade utsläpp utan i stället till en kraftig lokal ökning i ett område som idag i princip är fritt från omfattande utsläpp. Någon
reduktion för dessa ökade utsläpp i närtid finns inte redovisad eller
knappast beräknad om, hur och inte minst när dessa planerade
grafitanoder i elfordonens batterier har reducerat utsläppen.

Det finns inga gröna gruvor idag och inte imorgon heller. De blir aldrig
ekologiskt hållbara.

Bolagets enda och i sig legitima mål att tjäna pengar åt aktieägarna kan
inte tillmätas ett större värde eller vara ett tillnärmelsevis lika hållbart
alternativ i jämförelse med att långsiktigt bevara ett ekologiskt hållbart
område med stora naturvärden och som samtidigt är oersättligt för vårt
kulturfolk samerna och rennäringen.

Motiven
Våra motiv för framförda yrkanden har redovisats och vi menar att
motiven ytterligare har stärkts under förhandlingen. Inte minst
framkommer det av de under förhandlingstiden nu av Bergsstaten
kungjorda ansökningarna från bolaget om bearbetningskoncessioner för
Nunasvaara Norra, Niska Södra och Norra. Av dessa ansökningar
framgår med önskvärd tydlighet att de tre ytterligare gruvorna planeras
för drift samtidigt med Nunasvaara södra.
Från ansökningshandlingarna: ”Tillsammans med fyndigheten vid
Nunasvaara Södra kan det komma att brytas upp till 520 000 ton per år
när de båda projekten är i drift samtidigt.”
Det är då otvetydigt enlig miljöbalken, att de samlade och kumulativa
effekterna på natur och miljö skall redovisas och bedömas samtidigt och
inte styckevis och delt utan samlat och helt.

Natura 2000
Natura 2000-området utgörs av Torne, Tärendö och Kalix älvars
vattensystem med huvudfåror, sjöar och biflöden. Torne älv och Kalix älv
är svenska nationalälvar och deras vidsträckta avrinningsområde
sträcker sig från Treriksröset och nordvästra Lappland och ned till
Bottenviken.
Av bevarandeplanen framgår under rubriken Prioriterade
bevarandevärden: ”Torne och Kalix älvsystem är utpekat som ett Natura
2000-område eftersom det utgörs av fritt strömmande älvar som i
huvudsak är opåverkade av vattenkraft och reglering. Därigenom
karaktäriseras större delen av älven av naturliga, säsongsmässiga
vattenståndsvariationer som bland annat skapar särskilt artrika
strandzoner längs sjöar och vattendrag. Systemet har tack vare detta en
mångformighet och konnektivitet, både uppströms-nedströms och med
intilliggande strandhabitat, som ger möjlighet till den rika biologiska
mångfald som kan återfinnas där. Strömsträckor utgör en särskilt artrik
livsmiljö. Fungerande lekbottnar och uppväxtmiljöer för fisk i
strömsträckorna är viktiga för en rik vattenfauna. Den relativt goda
vattenkvaliteten utgör också ett stort värde och en viktig grund för
områdets mångfald.”
Under redovisade hot påtalas Gruvverksamhet.” Gruvetablering och
gruvdrift innebär ett stort negativt och oåterkalleligt ingrepp i den berörda naturmiljön. Värdefull natur riskerar att försvinna samtidigt som läckage av skadliga och grumlande ämnen kan ha en stor negativ påverkan.”
Avseende ämnen med negativ påverkan på vattenmiljön anges:
”Utsläpp, urlakning eller läckage av ämnen som påverkar vattenmiljön
negativt sker från många olika källor, bland annat areella näringar,
gruvverksamhet, enskilda avlopp och markstörning i områden med
sulfidjordar. Även när påverkan lokalt inte är stor så kan den
sammanlagda effekten av alla utsläpp/läckage ändå skapa påtagliga
negativa effekter”.

Den samlade påverkan från de 4 gruvorna i området kommer utan
tvekan att skapa ytterligare utsläpp både i Vittangi och Torne älvar och
denna påverkan måste först helt klarläggas innan några tillstånd
övervägs.

I den samlade granskningen av påverkan på älven bör den kumulativa
effekten av utsläppen i älven räknas in även från gruvorna i Kiruna och i
närheten av Kaunisvaara, vilka alla planeras för utökad verksamhet
jämte ytterligare en eventuellt tillkommande koppargruva i Kiruna
nämligen Viscaria.

Nationalälven måste skyddas.

Teknisk beskrivning
Någon redovisning har inte lämnats, tidigare frågor till trots, om det
planerade sand- och gråbergsmagasinets kapacitet är tillräcklig även för
de tillkommande gruvornas behov. Magasinet redovisas ju endast
behövas för de första 11 åren av totalt 25 års gruvdrift, varefter
återfyllning avses ske. Magasinet kommer då att vara fyllt vid ett totalt
deponeringsbehov som har beräknats till 1,4 Mm3. Det
deponeringsbehovet torde väl inte räcka även för de tillkommande
gruvorna och att anlägga ett magasin som redan från början måste vara
underdimensionerat synes inte rimligt. Bolaget redovisar också att
alternativ är ”under utredning” vilket framgår av MKB
(Miljökonsekvensbeskrivning) till de nya ansökningarna om
bearbetningskoncessioner. Innan den samlade hanteringen av gråberg
och anrikningssand för alla gruvor har redovisats är bl.a.
miljökonsekvenserna inte redovisade.

Rennäring
I Talgas årsredovisning för år 2022 finns en intressant matris som på den
lodräta axeln redovisar ”Betydelse för aktieägarna” och på den vågräta
axeln ”Påverkan på Talga´s framgång”. Högst upp på den lodräta och
nästan längst till höger på den vågräta finns två prickar, på den ena står
”Renhjordens välbefinnande” (Reindeer Herd Wellfare) och på den andra
” Urfolks rättigheter och relationer” (Indigenous rights and relations).
Av vad som framkom under bolagets och samebyarnas redovisning tycks
i vart fall denna matrisbetydelse ha glömts under framtagning av
rennäringsanalyserna, när konsulten uppenbarligen undvikit att
konsultera dem de gällde och de enda med verklig kunskap.

Bolaget gör gällande att påverkan blir liten eller obetydlig, då ju ingen
verksamhet skall pågå under vinterhalvåret, varför renbete skulle kunna
möjliggöras. Det allvarliga är ju emellertid att beskrivningen i själva
verket blir gravt felaktig med 4 gruvor i drift och hela området mellan
Torne och Vittangi älv blir industrialiserat. Naturskyddsföreningen menar att detta förhållande måste beaktas redan nu med kännedom om vad som planeras. Naturskyddsföreningen påminner om att FN:s ufolksdeklaration ger, tillsammans med andra folkrättsliga principer, det samiska folket rättigheter enligt principen Fritt och Informerat Förhandssamtycke (FPIC). Något samtycke finns inte ännu från de berörda samebyarna.

Reflektioner
Vi kan konstatera att väldigt mycket av det samlade innehållet i ansökan
med den ursprungliga MKB:n och olika detaljbilagor under
”utredningsperioden” före kungörandet har ändrats, korrigerats och även under förhandlingen har nya eller ändrade uppgifter lämnats.
Ett sådant intressant exempel var när bolaget plötsligt redovisade en ny
under år 2022 genomförd naturvärdesinventering. Bolaget hade i tidigare bemötande av från SNF och lokala företrädare inlämnad ”second opinion” på genomförda inventeringar angivit att denna second opinion inte hade något värde egentligen, då inget nytt tillkommit. Den av bolaget under förhandlingen redovisade nya och under år 2022 genomförda inventeringen visade sig i stort plötsligt överensstämma med Naturskyddsföreningens second opinion. Ytterligare naturvärdes områden och arter redovisas, vilka sammantaget påverkar bedömningen av skyddsvärden.
Från gruvbolag framförs av och till att tillståndsprocesserna har onödigt
långa handläggningstider. Vi kan med erfarenheterna från denna
förhandling inte dra någon annan slutsats än att underlagsarbetet för
ansökan inte kan ha varit tillräckligt, då så mycket kompletterande och
omarbetat underlag har behövt utarbetas och redovisas.

EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevicius svarade vid besök i Kiruna
nyligen när gruvfrågorna var i centrum och gruvbranschen talade om att
det måste bli enklare att få tillstånd till nya gruvor:” Vi ska inte
kompromissa med eller försvaga skyddet av naturen för fler
gruvor”.

För Naturskyddsföreningen i Norrbottens län
Björn Lundquist